Saliga ni …..

Lukas 6:20ff (saligprisningarna)

Jag tycker i hemlighet om när bilden av Jesus skaver lite. När allt inte är så fromt och sockersött som på forna tiders söndagsskoleplanscher. Men här låter  Jesus riktigt missunnsam, sur och grinig. Som en farbror som surnat som gammal grädde och sprider bara galla omkring sig. Jesus låter som om han framförallt förespråkar de nerdragna mungipornas leverna…

Han talar om två sorters människor. Om de saliga talar han och om de som måste ropas ve – ord över. Om stackare och glada om lyckliga och olyckliga

Men han vänder på det så att de jag kallar de lyckligt lottade dem säger Jesus är det synd om  och de som jag säger har fått det man inte önskar sig det är de lyckliga människorna.

Det låter faktiskt som om Jesus tycker illa vara med glada människor som njuter av livet. Jag tycker han vänder på begreppen men han talar i alla fall om de lyckliga och de olyckliga.

Saliga ni som är fattiga, saliga ni som gråter   ve er som är mätta och rika… Vem är lycklig vem är olycklig? Och när de står där inför skaran av sjuka, fattiga, utstötta, svältande, plågade människorna och så börjar Jesus säga att dom är de lyckliga. Driver han med dem? Ber han dom att inte se på verkligheten? Borde de drömma sig bort och bara glömma sina bekymmer? Är det en missunnsam man denne Jesus från Nasaret? Eller ser han inte verkligheten? Är han en drömmare av stora mått?

Ove wikström, professor i religionspsykologi i Uppsala, beskriver vårt samhälle så här:

Vårt kommunikationssamhälle har som formel ungdom + skönhet = lycka. Lycka är att vara ung och vacker. Den som är lycklig är den som inte får rynkor, som inte blir trött, som inte är bunden av familje krav, som har en toppfysik, som är vältränad. Som är full av energi och alltid framåt. Som har ett glänsande hår, som smal som en sytråd, som har stora biceps, som har en rak näsa och tunna ögonbryn…

Våra liv fylls av reklamens vackra dataretuscherade kroppar utan minsta födelsemärke eller fettcell. Ständigt leende människor med välstrukna skjortor. De enda gamla människor som visas på bild är de äldre som kan klättra i berg eller bada i isvakar. En äldre person som är precis som en ungdom. Man måste vara ung eller i alla fall ungdomlig.

Det är vårt ideal och förebilden för en lyckad människa. Det är de lyckliga! Men inte bara våra kroppar det handlar om: det är ju också våra hem som ska följa trenderna och hänga med. Inredningstidningar som sägs ge inspiration till att göra våra hem personliga är fulla av bilder med precis likadana soffor och fåtöljer och sedan gardiner och mattor, allt med färger och former som passar ihop. Varenda prydnadssak passar in i bilden och inga färger skär sig. Och så sitter man där i sin egen lägenhet. I den nedsuttna soffan smulor mellan sittdynorna, dammråttor och gamla jordnötter under soffbordet. Med sina extra kilon runt magen som man önskar skulle försvinna, med sin virvel i nacken som ingen frisör kan klippa bort, med barnen som skriker och vi blir försenade till skolan, med tidningen jag aldrig hinner läsa och orkideérna som slokar i fönstret. och jag hann inte ens diska…

Så sitter man där med en vag känsla av att jag måste rätta till mitt liv. FÖR om jag hade ett sådant hem, ett sådant utseende, en sån värld då vore jag ju lycklig. Och Jesus ställer frågan om vem som egentligen är att kalla lycklig och olycklig. Det som vi tror är lyckan i själva verket inte alls har med lyckan att göra. Det som är våra ideal, våra målsättningar kan vara fullständigt falska förhoppningar som inte tar oss dit vi egentligen önskar. Det som jag satsar all min energi och strävan efter kan visa sig vara tomma myter som bara forcera mig till ett liv som aldrig håller. Vem är lycklig och vem är den olycklige?

Salig vare den som bevarar sin slanka midja!

Salig vare den som har en rynkfri hud!

Salig vare den som har trendriktiga fåtöljer!

Eller…

Salig vare den som ännu söker visa kärlek

Salig vare den som söker att vara en sann människa

Salig vare den som söker att hålla sitt hjärta levande

Det här inlägget postades i bergspredikan, dagens fundering, präst, Predikan och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *