Nu är det jul igen?

Det är bara tre veckor kvar till advent och idag var deadline för en julhälning till församlingsbladet. Man lever ju sällan i nutiden utan ofta i en annan tid. Framtid, dåtiden, tänk-om-tiden, utifall-att-tiden. Så jag fick frammana  lite julkänsla och krysta fram något. Jag märker att det mesta jag skriver nuförtiden har ett svag stänk av samhällsdebatten. Så även denna gång.

Så idag blir det en julhälsning även på bloggen

En fantastik julkrubba som vi har större delen av. Den utökas lite för varje år som går. Går att köpa från tex presentbutikkonstfull.shop.textalk.se/ som jag snott denna bild ifrån

När vi tänker på kristen tro är det nog många av oss som ser krubban med Jesusbarnet framför sig. Det är en bild som berättar om livets under men också om dess sårbarhet. Få varelser är mer sårbara än ett nyfött barn. Utlämnade till sina föräldrars vård.

När Gud blir människa utlämnar hen sig i människors händer. Ett språng i tillit tas och Gud ger sig själv, oskyddad, med ett barns förtroende. Bilden av Jesus i krubban påminner oss om att vi alla är skapade till Guds avbild. Men också att  Gud själv är föremål för och känner det som vi gör mot andra, särskilt de oskyddade och försvarslösa.

Julens berättelse är också en påminnelse om att vi likt värdshusvärden får öppna våra hjärtan. ”Här är det fullt, men välkommen ändå” Vi delar gemenskap, vi äter god mat, vi minns och vi tackar. Kanske kan vi denna jul även minnas att Jesus fick, i likhet med så många människor denna höst, lämna sina hem och fly. Julberättelsen påminner oss om att syskonskapet inte bara är med Jesus utan också med vår flyktingbroder och flyktingsyster. Julens budskap är att Gud blir människa och vi därmed är en enda mänsklighet. Vårt hopp och vår glädje denna jul.

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *